Löpningens skador – ett återkommande besvär?

Löpningsrelaterade besvär är en sökorsak som vi på Muskelcentrum stöter på varje vecka. Kanske är det löpningens lättillgänglighet och dess goda effekter att både träna stora muskelgrupper och förebygga hjärt-kärlsjukdomar som gör den till en av de vanligaste motionsformerna. På senare tid har även löpningens goda effekter på hjärnan och vår psykiska hälsa förts fram i rampljuset, inte minst med hjälp av Anders Hansen och boken ”Hjärnstark” i spetsen.

Men som många andra idrottsformer har löpningen sina baksidor, inte minst skador i rörelseapparaten, dvs. muskler, leder, bind- och stödjevävnad. Löparskador kan delas in i sprint- och långdistansrelaterade, där den här artikeln kommer att fokusera på det sistnämnda.Den genomsnittliga årsförekomsten av löparskador är 37-56%, eller 3,6 till 5,5 skador per 1000 löptimmar (1). Skadorna är av den karaktären att upp till 90% av dem innebär en minskad belastning och därmed direkt frånvaro från tänkt träning (2).

Att avlasta direkt från en smärta eller skada behöver i sig inte vara fel, då en akut skada och eventuell inflammation kräver initial vila. Löpningsrelaterade skador är ofta av den karaktären att de härstammar från en överbelastning och risken för dessa skador är högre i löpning än i andra typer av konditionsformer som tex cykling, simning och promenader(3). Men om endast vila är den åtgärd man vidtar, så kommer inte orsaken till problemet vara adresserat, vilket med hög sannolikhet innebär att du kommer göra om samma misstag igen när du väl är smärtfri och återgår till aktivitet. Sagan återupprepar sig.

När vi pratar om löparskador kan vi dela in dem i yttre och inre faktorer. Yttre faktorer står för 60-80% av skadorna och innefattar parametrar som felaktig träning (distans, intensitet), underlag/terräng (stötar, ojämnheter), skor (slitna skor, fel typ av sko) och dålig teknik.

Sedan har vi inre faktorer med parametrar som kön, ålder, längd och vikt. De inre faktorerna innefattar även styrka, muskulära skillnader, nedsatt rörlighet och neuromuskulär funktion (koordination). Inte sällan är det en kombination av båda dessa som måste undersökas och korrigeras.

Majoriteten av skadorna sker i nedre extremiteter, det vill säga benen. Nedan följer exempel på de vanligaste löparskadorna, vilka vi på Muskelcentrum också behandlar:

• Patellofemoralt smärttillstånd
• Överbelastning av muskulatur/senor i underbenet
• Löparknä
• Plantarfaschiit/hälsporre
• Hälsenebesvär

Viktigt vid behandling av löparskador är en korrekt ställd diagnos för att ta hänsyn till exempelvis eventuell läkningstid. Väl där så kan en behandling innefatta t.ex. stötvåg, massage/pressur och nålar. Du kan läsa mer om våra behandlingstekniker här(länk).
Utöver behandling av symptom hjälper vi dig att adressera de inre och yttre faktorer som ligger till grund för dina besvär. Det kan t.ex. innebära specifika övningar i form av styrka, stretching, löpschema och löpteknik.

Välkommen att höra av dig om du har några frågor!

Referenser

1. Peterson, Lars; Renström, Per. Skador inom idrotten: prevention, behandling och rehabilitering. 4 upplagan, 2017. Ingarö: Columbus förlag.
2. W Van Mechelen, Running injuries. A review of the epidemiological literature. Sports Med. 1992, Nov 14(5): 320-35.
3. Francis, Peter; Whatman, Chris; Sheerin, Kelly; Hume, Patria; I Johnson, Mark. The proportion of lower limb running injuries by gender, anatomical location and specific phatology: a systenatic review. J Sports Sci Med. 2019 Feb 11;18(1):21-31.  Länk: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30787648/

Artikelförfattare Oskar Widlund