Vi strävar alltid efter att bli bättre, bättre idag än vad vi var igår. Vi läser kontinuerligt nya studier samt håller kontinuerligt internutbildningar samt deltar i flertalet externa utbildningar varje år.
Idrottsmedicin och idrottsskador är något som vi förkovrar oss i och är väldigt duktiga på.

I dagens blogginlägg kommer vi skriva om löparknä. Det är en diagnos som vi har väldigt stor kunskap om. I Januari 2016 publicerades Johans och Kristoffers forskningsstudie på radiell stötvågsbehandling som behandling för löparknä (runners knee). Studien hade då pågått i cirka 3 år. Se länk till studien: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26406193

Vad är då löparknä? 

  • Löparknä (Iliotibial band syndrome (ITBS)) är en vanlig skada som primärt drabbar löpare.
    Noble 1979, Drogset et al. 1999, Messier et al. 1995.
  • Står för 12% av alla överbelastningsskador inom löpning
    Messier et al. 1995, Fredericson et al. 2000
  • De klassiska symptomen ä ren successivt ökad smärta över utsidan av knäet under löpning.
  • Smärtan uppstår oftast vid en specific distans och avtar när löpning avbryts och knäet sträcks ut.
    Gunter & Schwellnus 2004
  • Skadan leder till att man tvingas springa kortare distanser till att det inte går längre.
    Gunter & Schwellnus 2004

Vilka strukturer är involverade?

  • Tractusbandet/ITB bandet ä ren tjock fascia som kommer från höftbenskammen, tensor fascia latae och yttre delar av gluteala muskler
    Orchard et al. 1996, Krivickas et al. 1997.
  • Fäster sen i yttre retinaculum av patella, Gerdy´s tubercle, övre delen av fibulas huvud samt I vastus lateralis.
    Orchard et al. 1996, Krivickas et al. 1997.
  • Iliotibialt bandsyndrom (ITBS) tros traditionellt komma från upprepad flexion-extension av knäet vilket skapar en friction mellan distala delen av ITB och den laterala epikondylen av femur
    Noble 1979, Orchard et al. 1996, Richards et al. 2003, Nishimura et al. 1997.
  • Vid löpning, passerar ITB över den laterala femurkondylen och en inflammatorisk process uppstår
    Noble 1979, Orchard et al. 1996, Nishimura et al. 1997.

Strukturer som kan bli påverkade:  

  • Bakre fibrer av ITB
    Noble 1979, Fredericson et al. 2000, Orchard et al. 1996, Ekman et al.1994, Fredericson et al. 2002
  • Bursa (slemsäck)
    Ekman et al. 1994
  • Lateral synovial recess
    Nishimura et al. 1997, Ekman et al. 1994, Nemeth et al. 1996
  • Periosteum av laterala epikondylen på femur
    Nishimura et al. 1997, Fredericson et al. 2002
  • Adipös vävnad
    Fairclough et al. 2006
  • Nu finns det svag evidens att patologisk förändring I ITB skulle inträffa.
  • Fairclough et al, hävdar att ITB fäster distalt mot femur via fibrösa strängar vilket gör att friktions mekanismen föreligger omöjlig

Löparknä är troligtvis multifaktoriellt

Externa faktorer:

  1. För mycket löpning, kort erfarenhet av löpning
    Messier et al. 1995
  2. Backlöpning
    Orchard et al. 1996, Noble 1979
  3. Ofullständig träning
    Noble 1979, Fredericson et al. 2000, Fredericson & Weir 2006, Khaund & Flynn 2005
  4. Plötslig ökning av löpdistans per vecka.
    Noble 1979

Inre faktorer:

  1. Stelhet I ITB
    Fredericson et al. 2000
  2. Svaga höftabduktorer
    Fredericson et al. 2000, Fredericson & Weir 2006, Khaund & Flynn 2005
  3. Svaga knäflexorer/extensorer
    Messier et al. 1995
  4. Ökad knäflexion vid uttröttning
    Miller et al. 2007.
  5. Minskad knäflexions vinkel
    Orchard et al. 1996
  6. Ökad höftadduktion och inåtrotation av knä
    Noehren et al. 2007

Som ni förstår så är vi mycket pålästa om löparknä i synnerhet och övriga idrottsrelaterade skador i allmänhet.

Har du drabbats av löparknä? Kontakta oss så hjälper vi dig på ett mycket effektivt sätt!

Naprapat i Uppsala, Gävle, Sigtuna och Knivsta.