Ljumsksmärta är ett vanligt förekommande besvär, och inte sällan frustrerande, långvarigt och återkommande problem hos utövare inom idrotter som innefattar sparkar, riktningsförändringar, snabb acceleration och inbromsning. Det involverar flertalet idrotter som exempelvis innebandy, ishockey, fotboll och racketsporter.
”The body’s center of gravity is located within the pelvis anterior to the second sacral vertebra, and tremendous loads are transferred through this area in virtually every athletic activity (1).”
Ovan stycke säger mycket. Ljumsken är ett område som utsätts för stora krafter från flera olika rörelseriktningar där rörelseapparatens uppgift är att agera sammanhållande och kraftöverförande mellan under- och överkropp. Vid till exempel en acceleration i löpning så kommer fotisättningen medföra krafter rakt fram, men även krafter i sidled och i rotation som sätter vår kropps aktiva strukturer (i form av muskler) på prov, då dess uppgift är att utveckla kraft och samtidigt stabilisera våra rörliga leder tillsammans med passiva ligament.
En kraft som genereras och verkar i sidled kommer exempelvis utmana höftens- och bålens stabilitet och styrka. Otillräcklig styrka och funktion sett till den kravbild som vi ställer på kroppen i ett sådant moment innebär en ökad risk för skada (2,3).
Många strukturer i form av muskler, senor, benstrukturer och ligament verkar i samma område, vilket gör ljumsken till ett diagnostiskt komplext område.
Mot bakgrund av detta hölls Doha agreement meeting i November 2014, Doha, Qatar; där experter inom området träffades för att reda ut samt sätta en struktur rörande terminologin(4). Kort sagt delas smärta i ljumskområdet in i:
- Adduktor(muskler som för benet inåt)/Iliopsoas(muskler som lyfter benet framåt/uppåt)/inguinal/pubis-relaterad smärta.
- Höftrelaterad ljumsksmärta.
- Andra orsaker till ljumsksmärta.
Orsaken bakom en ljumsksmärta/ljumskskada varierar. Det kan exempelvis ha skett en överbelastning över tid eller en akut muskelbristning. Handhavandet varierar beroende på uppkomsten av skadan och i vilken grad en struktur är skadad. Tiden för läkning påverkas också beroende på vart skadan sitter. En skillnad är om muskel eller sena är drabbad, där senor har en sämre blodgenomströmning än muskler, vilket innebär en långsammare återhämtning. Utifrån vilket område som är påverkat finns därefter en mängd diagnoser som måste utredas för att kunna lägga upp en korrekt behandling och rehabilitering. Vi på Muskelcentrum använder oss av validerade tester och har även tillgång till diagnostiskt ultraljud för att kunna hjälpa dig på bästa sätt. Vi arbetar också mycket med idrott och har stor erfarenhet inom området.
Några vanliga diagnoser i området är:
- Muskelbristning
- Tendinopati
- Ljumskbråck
- FAI
- Sportsmans hernia
Du kan läsa mer om de olika diagnoserna här.
Riskfaktorer för en ljumskskada är ofta flerdimensionellt. Studier visar en ökad risk för skada i och med exempelvis muskulär svaghet och muskelimbalans, tidigare skada, nedsatt rörlighet i höftleden(2,3). Förutom att rehabilitera skadan i sig är det därmed viktigt att adressera ovan riskfaktorer och inkludera dessa i behandling och träning, och därmed minska risken för en ny skada.
Artikelförfattare Oscar Widlund
Oskar Widlund – Leg. Naprapat. Kompetenser: Dry needling steg 1, personlig tränare EQF4
”Att jag skulle bli naprapat var inte självklart. Att jag ville arbeta inom vården på något sätt och hjälpa människor ur smärttillstånd var desto mer självklart.”
Referenser:
- Anderson K, Strickland SM, Warren R. Hip and groin pain in athletes. Am J Sports Med 2001, 29:521-533.
- Macintyre J, Johson C, Schroeder E L. Groin pain in athletes. Curr Sports Med Rep 2006, 5(6):293-9.
- Emery C A, Meeuwisse W H. Risk factors for groin injuries in hockey. Med Sci Sports Exerc 2001, 33(9);1423-33.
- Weir A, Brukner P, Delahunt E, Ekstrand J, Griffin D, Khan KM, Lovell G, Meyers WC, Muschaweck U, Orchard J, Paajanen H, Philippon M, Reboul G, Robinson P, Sache AG, Schilders E, Verrall G, De Vos R-J, Vuckovic Z, Hölmich P. Doha agreement meeting on terminology and definitions in groin pain in athletes. BJ sports Med 2015, 49:768-774.
