Nicklas Hellborg

Naprapati var mitt kall!

När jag var 16 år bestämde jag mig för att bli Naprapat. Jag såg det som ett framtida yrke som innehöll glädje, träning och gränslös kunskap.

Efter några år med ekonomijobb och hundår som egenföretagare kände jag att det var dags att växa in i rollen gällande mitt livsmål. Jag började läsa till Naprapat och kände direkt hur allting föll på plats. Åren mellan fyra till 25 år som innehållit elit- och lagidrott, både som spelare, ledare samt fystränare inom hockey var nu redo att komma till användning.

För mig är det logiskt tänkande från en given biologisk mall som triggar. Alla är olika på individnivå med variationer i miljö, arv, erfarenheter och vilja. Alla är vi människor med en uppbyggnad och struktur som vi idag vet väldigt mycket om – men inte allt.

Med den bakgrunden är arbetet som Naprapat alltid roligt och utvecklande. Även om du vill, eller har tänkt, att upprepa en behandling kommer det aldrig att ske på samma sätt tack vare att saker förändras, både i framgång sett till smärtfrihet hos våra patienter men även utveckling kring den biopsykosociala aspekten hos dem gällande händelser och erfarenheter i deras privatliv. Det holistiska tänket som Naprapatin kräver går hand-i-hand med mitt personliga tänk och får mig att hela tiden ta steg mot utveckling. Ingenting går att bortse från.

Att jobba på Muskelcentrum innebär att utvecklingstrappan hela tiden byggs uppåt med utbildningar inom många områden, både internt och externt. Att få känna hur företaget och kollegorna står bakom en med välvilja, energi och kunskap gör att varje arbetsdag känns viktig. Möjligheten till att bli den bästa Naprapat jag kan bli finns här och det känner man varje dag.